lördag 28 augusti 2010

Intriger

Varför intriger behövs
När du skriver en roman eller novell så behövs det intriger. Det är dem som får berättelsen att röra sig framåt, sätter historien i gungning, skapar riktning åt läsaren och som skapar spänning och läslust i din text. Intrigen handlar om vad personerna gör för att hantera situationen dem befinner sig i.

Låt oss säga att du vill skriva en deckare. Den handlar då om ett mordfall som ska lösas av en detektiv.  Detektiven blir kär i offrets syster när han intervjuar henne. De bygger upp en relation till varandra under historiens gång. När sedan detektiven upptäcker att systern vänstrar med en av hans arbetskollegor blir detta en intrig i historien. Det dåliga kärlekslivet gör att detektiven får svårt att sova om nätterna och fokusera sig på arbetet. Detektiven hamnar i konflikt med chefen som då blir en ny intrig. Detektiven bestämmer sig för att koncentrera sig på arbetet men och får upp nya spår mördaren. Mördaren söker upp detektiven och mordhotar honom samt gör inbrott i hans lägenhet. Ex flickvännen tas tillfånga eftersom mördaren tror att dem är ett par och detektiven luras in i en katt och råtta lek där klockan tickar. Det går att bygga upp mycket intriger, titta på dokusåpor t.ex. dem innehåller hur mycket intriger som helst.

Hur man håller läsaren engagerad
Genom att ha med dramatiska intriger gör du läsaren engagerad. Ingen vill läsa en historia där inget händer. Det måste finnas en konflikt av något slag men också händelser som inträffar medan konflikten reds ut. Dessa händelser måste organiseras så att orsakssambanden betonas. Man kan likna intrigerna som dominobrickor. När den första brickan faller, alltså när den första intrigen inträffar, utlöser detta till att fler dominobrickor faller. Med andra ord händelsen ska utlösa en händelse som kommer inträffa efteråt. För att inte låsa fast sig i historien bör man hela tiden ge historien nya öppningar. Det gör du genom att skapa dramatiska frågor utan att ge dem något svar. Man kan också välja att berätta en del i en fråga men avslöja inte allt för då förlorar du mystiken. Du skapar spänning genom att bara ge halva avslöjanden. Spänningen kan komma av att vi vill veta vad som händer härnäst. Men mysteriet kan också handla om att varför något skedde. Ingredienserna mysterium, äventyr och psykologi kan blandas till båda en underhållande och meningsfull historia. Att skjuta upp avgörandet gör att spänningen stiger.  


En annan viktig faktor i boken förutom intrigerna men som ändå berör spänningen i boken är nämligen levande karaktärer. Genom att skapa personer som känns levande för läsaren kommer du att skapa känslomässiga reaktioner och läsaren kommer vilja veta vad som händer romanpersonerna. Oavsett vad du utsätter dem för, litet som stort så blir det spännande för läsaren eftersom det finns personer som den bryr sig om.

Sedan finns det klassiska sättet att hålla läsaren nyfiken; ge löften redan i början av historien. Det får förväntningarna att stegra under historiens gång. "Det vapen som beskrivs i början måste skjutas av i slutet".

Ett klokt råd av T. Jefferson Parker:  
"När jag kör fast i en historia betyder det att jag har spelat ut mina kort alltför tidigt." 

Det här är något att tänka på när man ger ut information i boken. Om man avslöjar något allt för snabbt i historien kommer hela korthuset att falla samman.

Spänningen behövs för att driva historien framåt men det är bra att fylla ut den med partier, stycken och kapitel med relativ harmoni. På så vis kan man variera tempot och fördjupa person- och miljöskildringar. När du då inte löser konflikten på en gång kommer kontrasten mot lugnet skapa ännu mer spänning. I verkligheten vill vi hjälpa varandra när vi är i svårigheter men som författare är det din skyldighet mot läsarna att dra ut på spänning så länge som möjligt.

Olika intriger
Det finns tre olika kategorier av intriger; person mot person, människa mot naturen och inre konflikt. Det är inte alls ovanligt att man blandar olika konflikter i en text.

Person mot person är en kamp mellan olika starka personligheter. Ofta har man en person som försöker uppnå något (kallas för protagonisten, även hjälten) och en annan person som försöker stoppa honom (kallas för antagonisten eller skurken). Dessa konflikter finner man oftast i krigsskildringar, deckare, sagor och andra sorters berättelser.

Människa mot naturen är intriger där människan utsätt för moder jords grymhet. Filmer som Twister, Hajen, Day after tomorrow m.m. är exempel på sådana filmer. "Dakota Dugout" av Ann Warren Turner skildrar nybyggarnas liv i Amerika, hur de kämpar mot torka, bränder, hetta och iskyla. I den här sortens konflikt får man inte bara se hur karaktärerna kämpar för sin överlevnad utan även hur de förändras som individer av alla utmaningar.

Inre konflikt är en annan typ av intrig där karaktärerna försätts i situationer där de kanske måste fatta svåra beslut om vad som är rätt eller fel. Kanske försöker den svårt alkoholiserade karaktären hålla sig nykter, kanske kämpar en person för att hålla sin värdighet fastän hon fått sparken eller är mobbad. En konflikt måste inte ta form i yttre strider som i en biljakt, det kan även vara inre strider där t.ex. en cancersjuk patient kämpar mot sin sjukdom. Det här krävs dock att du har djup insikt i dina karaktärer så att du kan motivera deras tänkande och agerande.   

Trovärdiga konflikter
  • Börja inte historien allt för långt ifrån konflikten, desto närmare du den desto fortare kommer du att fånga läsaren.
  • Sakta ner viktiga ögonblick. För att skapa spänning i sin text är det viktigt att man lägger fokus på intrigerna. Bygg upp dem till dramatiska scener med detaljer, dialoger och ett långsamt fokus på varje sekund.  
  • Lös inte konflikterna för lätt. "Charles Dickens" skrev en gång "Få dem att skratta, få dem att gråta, men framförallt, få dem att vänta."
  • Var försiktig med att låta historier sluta för abrupt eller för förutsägbart. Konflikten bör lösas på ett tillfredsställande sätt. Om du känner dig nöjd finns det goda chanser att även läsaren gör det. 
  • För att göra en sportslig konflikt spännande se till att båda tävlandena har chans att vinna. Ingen skulle tycka det var intressant att se en boxningsmatch mellan Rocky och killen som sitter i kassan på Konsum. Förutsättningen för att en konflikt ska vara spännande är att den äger rum mellan två jämstarka krafter. Men krafterna kan mätas på olika sätt. Listighet kan t.ex. övervinna styrka som i t.ex. bibelns David mot Goliat. 

1 kommentar:

  1. Intressant blogg. Ett par småsaker bara.

    *Skillnaden mellan DE och DEM: se om du kan ersätta ordet med jag och mig eller liknande pronomen. JAG = DE och MIG = DEM. Förmodligen är det talspråket som stör eftersom man alltid säger 'dom'. Jag brukar alltid tänka efter lite extra när jag använt något av orden.

    *Citattecken. Det ser lite skumt ut när du skriver "Charles Dickens". De ser ut som om du inte syftar på den faktiske författaren utan på någon som utger sig för att vara honom. Utdrag ut den eminenta Svenska Skrivregler (som är ett måste för alla skribenter):

    "[Citattecken r]unt titlar och namn

    Citattecken sätts ofta ut i löpande text runt titlar på litterära verk, pjäser, musikstycken m.m., liksom runt namn på fartyg och liknande. Med citattecken undviker man missförstånd.

    Ex:
    Vi såg "Fröken Julie" på Dramaten.
    "Carl Philip" väntas till Drottningholm vid 17-tiden.

    [---] Citattecken kan sättas runt smeknamn och öknamn, i synnerhet ovanliga sådana."

    Hoppas att det här hjälper till lite i ditt skrivande! Jag rekommenderar som sagt verkligen Svenska Skrivregler. Det är min bibel.

    SvaraRadera